Mitt liv..

Jag tänkte ta och berätta lite för er kort om vem jag är och den jag är nu. 

Jag föddes 1993 i ett liten stad som heter Ängelholm som ligger i Skåne. Och jag är uppväxt i Åstorp , ett vackert gult hus som kommunen bestämde sig senare att rasa ner när min lille bror skulle föddas år 2000. Jag blev ledsen att vi var tvungna att flytta därifrån. Jag har och hade underbara minnen därifrån  

 Första husdjuren , lärde mig spela på piano, första gången jag hade stor rosa rum.  Men vi hittade ett fint hus i Perstorp som vi levde i ungefär 3 år.vi trivdes inte där  så vi flyttade i ett annat by som heter rörvik. Där levde vi i ungefär 8 år. När jag var liten så var jag ganska blyg och blev mobbad, både utav eleverna och lärare. Jag hörde hella tiden hur smal jag var, ful , att jag hade fult hår, kläder och blev anklagad för en mobil stöld som senare bevisades att tjejens bästa kompis stal hennes telefon. Då slutade med att jag gömde mig i skolans toalet. Jag hade inga vänner som kunde skydda mig och när min pappa pratade med rektor så blev det ingen förändring. Mina föräldrar tröstade mig så mycket dem kunde men jag kände mig fortfarande ledsen och sårad. När vi hade musiktema i skolan så kunde man vara med på scenen antagligen själv eller med någon annan att sjunga med. Så jag bestämde mig att vara med men jag fick vara själv eftersom ingen ville vara med mig. När jag kom upp på scenen så ångrade jag mig genast, visa började att skratta , peka på mig och fnissa för att jag glömde texten och fick blackout. Så det blev bara att jag stod där med mikrofonen i handen och började att få tårar i ögonen.  

När jag började i gymnasiet i Hultsfred så visste jag först inte vilken linje jag ville börja att läsa i, men då så kom jag på när jag var på scenen och fick blackout, att jag ville försöka med musiken igen. Så då började jag i musiklinjen och huvudinstrument var sång och piano.  

 På den tiden vågade jag inte heller att gå ut utan smink för jag trodde att jag var ful eftersom alla sa det till mig i skolan. Jag rodde att alla slags foundation skulle passa mig men jag hade fel.. Önskar att jag kunde åka tillbaka i tiden med sminkborttagning  och säga att jag var inte alls ful!  

 Jag avslutade aldrig i musiklinjen eftersom vi flyttade in till Sävsjö och då började jag att studera i Aleholm. Men jag blrjade i Hotell och resturang linje istället. Jag kände inte riktigt att jag passade in eftersom jag var blyg och var nervös att stå på scenen eftersom allt som hände innan. 

Första skoldagen i Aleholm , kom jag försent och då så såg jag en tjej som heter Kristin, hon kom fram och började prata med mig. Ganska snabbt blev vi bästa tjejkompisar än idag. Men en dag så sa jag till Kristin att jag tänker byta skola in till folkhögskolan i Jönköping, för jag saknade en person därifrån som jag älskade och måste få veta om han gjorde det med. På ett sätt så var jag nära honom men inte riktigt ännu. 

Men låt mig ta tillbaka er då när jag var 15 år ganska snabbt, 1 juni, min storasyster skulle förlova sig med en kille så vi åkte till hennes förlovningsfest i Kinna. Jag trodde att jag skulle inte träffa någon och sitta helt själv som jag brukade att göra. Men när vi kom fram så fastnade min blick på en kille som stod vid trappan och väntade för att hälsa oss välkomna. Min systers ex kusin, jag kunde inte slita ifrån mig blicken på honom. Som tur var så fick jag sitta bredvid honom vid matbordet, men jag vågade inte att säga hej. Efter par timmar kom han fram och vi började äntligen att prata, vi satt på hand bilhuv och tittade på stjärnorna och pratade i en timme ute i kylan.när kvällen tog slut och han skulle åka iväg hem med sin familj sp fick jag hans MSN adress och jag var den lyckligaste, gick in till toan och skuttade runt av glädje :p. Nu kommer det jag ville säga- 9 år har passerat och idag är vi förlovade,  Snart gifta 🙂  och snart flyttar vi in till sammans i vår första gemensamma lägenhet. 

Jag har uppväxt i en bra familj och de har alltid stötat mig, när jag var ledsen och orolig. Men tyvärr så har jag ingen kontakt med dem idag. Jag är tacksam att min kille stöttar mig och att han kom den dagen till förlovningsfesten annars så skulle jag aldrig haft honom i mitt liv.   

 
Jag är glad att jag har haft dåliga och bra dagar i mitt liv annars så skulle jag inte vara den jag är idag. Jag är lycklig den jag har blivit och är stolt att jag har en underbar kille och en bra bästa kompis som är som en syster till mig, ändå om vi bråkar, tjafsar och dampar tillsammans. Den bästa tjejkompis som jag har sett från att vara en tjej till en ung kvinna som gifter sig i Maj. 

Idag , pluggar jag och jobbar samtidigt. Skolan vill visst ha kvar mig i Mullsjö denna gången men jag klagar inte. :)!  Jag ville berätta lite om mig själv Sammy skriva något längre än vad jag brukar göra. Men en sak är jag som jag var sen jag var liten , blyg och ibland rädd att prova mig fram. Men ibland så blir jag förvånad av mig själv att jag klarar mer än vad jag trodde att jag kunde göra. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s